I Sverige genomför alla skolor nationella prov i Ă„rskurserna 3, 6, 9 och i Gymnasieskolan. Syftet med nationella prov Ă€r att de âskall stödja en likvĂ€rdig och rĂ€ttvis bedömning av elevernas kunskaper och bidra till en jĂ€mn kunskapsutveckling i landetâ. Nationella provet Ă€r ocksĂ„ ett bra verktyg för att spegla elevernas kunskaper och kunna jĂ€mföra elevernas kunskaper mellan skolor.
I Ärskurs 3 Àr syftet att stödja bedömningen av hur eleven nÄtt upp till kunskapskraven. Detta skall vara till hjÀlp för eleven, lÀraren och förÀldrarna.
Elevens resultat i nationella prov i Ärskurs 6, 9 och i Gymnasiet, vÀgs in i betygssÀttningen.
Historik nationella prov
IdĂ©n med nationella prov har funnits sedan 1947, proven kallades först standardprov och senare centralprov. Syftet var att kunna göra rĂ€ttvisa bedömningar och betygsĂ€ttningar av elevers kunskaper.Â
Nationella prov utfördes av Ärskurs 9 för första gÄngen 1997, Ärskurs 3 fick provet 2010 och till slut tilldelades Ärskurs 6 provet Är 2012.
Proven uppdateras och utreds noga för att förbÀttras, idag arbetar man med att digitalisera proven för att centralisera rÀttandet.
SÄ hÀr gÄr det till nÀr eleverna gör nationella prov
Proven utförs pĂ„ vĂ„ren, vecka 11-20, nĂ€r eleverna har hunnit igenom större delen av lĂ€sĂ„ret. Vissa muntliga prov utförs pĂ„ hösten. LĂ€raren fĂ„r tillsammans med provet tvĂ„ hĂ€ften; âLĂ€rarinformationâ och efter alla delmomenten av proven Ă€r gjorda âBedömningsanvisningarâ. Proven öppnas först samma dag provet skall genomföras.
Provet utförs pĂ„ bestĂ€mda dagar och startar klockan 9:00. Det krĂ€vs en hel del planering kring logistik för att provet skall utföras rĂ€tt, enligt alla anvisningar frĂ„n Skolverket. Strikta bestĂ€mmelser kring sekretess skall följas.Â
Skolan arbetar regelbundet för att skapa rutiner kring nationella prov.
Informationsbladet finns pÄ 13 sprÄk inklusive svenska och skall nÄ ut till förÀldrar och elever i god tid. Det behövs salar för alla smÄgrupper och vikarier för att tÀcka lektionen, nÀr lÀraren gör prov med en liten grupp av klassens elever.
LĂ€rarnas specifika anvisningar inför varje prov gĂ€ller; skriftligt, muntligt, gruppstorlek, provtid, rast och vilka hjĂ€lpmedel som fĂ„r anvĂ€ndas. Â
NĂ€r en elev Ă€r sjuk, kan rektorn i vissa speciella fall besluta om ett nytt provdatum, om inte dĂ„ ges eleven omdömet âEj deltagitâ.
Proven ser olika ut beroende pÄ Ärskurs och Älder. Eftersom nationella prov i Ärskurs 3 Àr till för att spegla hur barnet har nÄtt kunskapskraven, sÄ görs ingen sammanvÀgd bedömning av delmomenten. Proven kan innehÄlla ett lekfullt tema som t ex en saga för att se vad barnet kan prestera. LÀraren samlar eleverna enskilt eller i smÄgrupper för att utföra delproven.
I Ärskurs 6 och 9 slÄs resultaten av delproven tillsammans för att ge en sammanvÀgning och ett betyg för hela provet i Àmnet. De behöriga lÀrarna som rÀttar har bedömningsanvisningar som hjÀlper dem att rÀtta och sÀtta betyg. HÀr kan delproven utföras i helklass, i mindre grupper eller i par, beroende pÄ vilket delmoment som skall utföras.
FrĂ„n Ă„rskurs 9 och i gymnasieskolan inklusive KomVux, skall datorer anvĂ€ndas i nationella prov. Sveriges Kommuner och Regioner â(SKR)â har en vĂ€gledning som skall följas hur provet skall utföras pĂ„ datorn.
Eleverna Àr avidentifierade under provet, och de rÀttande lÀrarna vet inte elevens identitet förrÀn provet Àr rÀttat.
à rskurs 9 har ocksÄ nationellt prov i ett SO-Àmne och ett NO-Àmne, dessa Àr slumpvis utvalda. LÀraren fÄr besked och kan meddela eleverna en mÄnad i förvÀg vilka Àmnen det gÀller t ex naturorienterande Àmnet biologi och samhÀllsorienterande Àmnet historia.
I alla Ă„rskurser kan lĂ€raren tillsammans med andra lĂ€rare diskutera en elevs provbetyg och sambedöma utifrĂ„n bedömningsanvisningarna och elevens prestationer.Â
Elever och vÄrdnadshavare har rÀtt att se elevens provresultat pÄ ett utvecklingssamtal tillsammans med lÀraren.
NĂ€r lĂ€raren sĂ€tter ett betyg som innehĂ„ller bĂ„de betyget frĂ„n det nationella provet och övriga prestationer, dĂ„ skall betyget frĂ„n nationella provet âsĂ€rskilt beaktasâ.Â
Konstruktion och rÀttning av nationella prov
Nationella prov konstrueras och utvecklas av Universitet i Stockholm och Uppsala till Skolverket. Ett nytt prov kan ta ett par Ă„r att framstĂ€lla. Provet frislĂ€pps och fĂ„r sedan testas av 200 - 1000 elever, dĂ€refter görs en utvĂ€rdering innan provet anvĂ€nds av alla skolor. Â
Proven rÀttas av utvalda behöriga och legitimerade lÀrare. Bedömningsanvisningar fÄr lÀraren först samma dag som det sista delprovet Àr utfört i Àmnet. LÀrarna kan tillsammans med andra lÀrare diskutera en sambedömning av en elev, för att fÄ en rÀttvis och likvÀrdig bedömning. Det finns idag ett beslut frÄn regeringen som innebÀr; att Skolverket fÄtt i uppdrag att digitalisera de nationella proven för en central rÀttning.
Insamlingen av proven regleras av Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling. Ett urval av elevernas provresultat gÄr tillbaka till konstruktörerna av provet för att utvÀrderas. LÀrarna fÄr ocksÄ fylla i enkÀter om hur de upplever och bedömer provet. Statistiska centralbyrÄn, SCB för en officiell statistik om provresultatet.
Vad tycker lÀrarna och förÀldrarna om nationella prov
FörĂ€ldrar tycker ofta att skolbetygen inte alltid speglar deras barns förmĂ„gor och kunskaper. Provresultaten ska ge lĂ€rarna ett bĂ€ttre underlag för vad eleverna behöver för att nĂ„ mĂ„len och förĂ€ldrarna ska ocksĂ„ kunna se om deras barn behöver extra hjĂ€lp i skolan eller med lĂ€xorna.Â
LÀrarna Àr i överlag positivt instÀllda till nationella prov men upplever att det Àr stressigt nÀr proven skall utföras, nÀr lÀrarna plockar ut ett par elever för provet dÄ mÄste klassen ha vikarie och ibland Àr det brist pÄ lokaler.
LĂ€rarna Ă€r ocksĂ„ kritiska till hur betygssĂ€ttningen ser ut pĂ„ proven. Eftersom lĂ€rarna sĂ€tter betyg efter elevens prestation i skolan, sĂ„ överensstĂ€mmer inte alltid elevens betyg med betyget pĂ„ det nationella provet. LĂ€rarna upplever att kriterierna Ă€r olika för hur man sĂ€tter betyg pĂ„ barnets prestation i skolan, jĂ€mfört med kriterierna för betygen pĂ„ provet.Â
Slutbetyget i Àmnet kan bli högre Àn provresultatet eller lÀgre. Om betyget blir lÀgre sÄ kan det problematiskt, dÄ lÀrarens bedömning ifrÄgasÀtts av elevens förÀldrar.
Det finns en diskussion om nationella prov och betygens betydelse, en del upplever att lÀrarna tar för stor hÀnsyn till nationella provets betyg, jÀmfört med elevens prestation för övrigt under skolÄret. En del tycker att provet och betygsÀttningen stressar eleverna i onödan medans andra tycker att nationella prov och betyg Àr en bra sporre, sÄ att eleverna gör sitt bÀsta i skolan.
Hur pluggar man till nationella prov
Du kan anlita lÀxhjÀlp för att hjÀlpa skolbarnet att studera inför provet, Yepstr har duktiga ungdomar som kan hjÀlpa ditt skolbarn till bÀttre resultat.
De flesta nationella prov Ă€r sekretessbelagda. Skolverket har gamla prov som ligger pĂ„ Skolverkets hemsida. Du söker pĂ„ âGamla nationella provâ och dĂ€refter âGamla prov och exempel pĂ„ uppgifter i grundskolan/gymnasietâ. Du kan sen vĂ€lja prov efter respektive Ă„rskurs.Â
PÄ Skolverkets hemsida kan man ocksÄ se vad de olika delmomenten innehÄller för respektive Ärskurs, det Àr en bra vÀgledning för att förbereda och hjÀlpa skolbarnet studera inför provet.
Nationella prov utgÄr utifrÄn lÀroplanen, som ligger till grund för kunskapen som lÀraren skall förmedla till barnen. Om du ger lÀxhjÀlp sÄ kan det vara bra att se vad lÀroplanen sÀger att man skall kunna i respektive Àmnen.
FrÄgor och Svar
Vad Ă€r nationella provÂ
Ett obligatoriskt prov med olika delmoment och ett flertal provtillfÀllen i olika Àmnen, som eleven utför i Ärskurserna 3, 6, 9 och i Gymnasiet. Det finns exakta lÀraranvisningar för hur provet skall utföras; ProvtillfÀllet kan ske i helklass, i mindre grupper eller med ett par elever. Nationella prov kan innehÄlla skriftliga och muntliga delar och proven utförs pÄ bestÀmda dagar och tider.
Vilka Ă„rskurser har nationella provÂ
Nationella prov Àr obligatoriska i Ärskurs 3, 6, 9 och i Gymnasieskolan.
Varför har man nationella provÂ
Nationella prov skall hjÀlpa eleven att fÄ en rÀttvis bedömning och betygsÀttning. LÀraren och förÀldrarna till den yngre eleven i Ärskurs 3, kan se hur barnen lever upp till kunskapsmÄlen. De Àldre elevernas resultat, i Ärskurs 6, 9 och gymnasiet, vÀgs mot elevens övriga prestationer under skolÄret, och Àr en faktor som pÄverkar elevens slutbetyg i Àmnet.
De nationella proven skall ocksÄ syfta till att skolan ger en jÀmn kunskapsfördelning över landet och ge en jÀmförande bild av elevernas kunskap i olika skolor.
I vilka Ă€mnen har man nationella provÂ
à rskurs 3: matematik, svenska eller svenska som andrasprÄk.
à rskurs 6: matematik, engelska, svenska eller svenska som andrasprÄk.
à rskurs 9: matematik, engelska, svenska eller svenska som andrasprÄk, ett SO- Àmne och ett NO- Àmne.
I vilka Ă€mnen har man nationella prov i nianÂ
I Ärskurs 9 har man nationella prov i Àmnena: matematik, engelska, svenska eller svenska som andrasprÄk, ett NO-naturorienterande Àmne och ett SO-samhÀllsorienterande Àmne. Eleverna fÄr information cirka en mÄnad innan proven startar om vilket SO och NO Àmne som provet omfattar.
Har man nationella prov i GymnasietÂ
Ja beroende pÄ vilket program man lÀser, nationella prov tÀcker Àmnena; matematik, engelska, svenska eller svenska som andrasprÄk.
LÀrare kan ocksÄ ge Skolverkets frivilliga prov i moderna sprÄk, proven rÀknas inte som nationella prov men har ett liknande utförande. En del lÀrare vÀljer att ge Skolverkets prov i biologi, fysik, kemi, matematik och historia, dessa Àr frivilliga.
Vad hÀnder om man missar nationella prov?
Om man missat ett prov pga god anledning som sjukdom, dÄ kan rektorn pÄ skolan i vissa fall göra bedömningen att man fÄr ett nytt provtillfÀlle. Om man inte beviljas nytt provtillfÀlle ges omdömet, ej deltagit. Ledighet frÄn prov beviljas bara av mycket sÀrskild anledning som dödsfall eller begravning.
Om en elev missar sitt nationella prov, dÄ har eleven ocksÄ missat chansen att visa sina kunskaper.
Vad hÀnder om man fÄr F pÄ nationella prov?
Slutbetyget kan skilja sig bÄde positivt och negativt frÄn betyget som eleven fÄr pÄ det nationella provet.
NĂ€r en lĂ€rare sĂ€tter slutbetyg dĂ„ vĂ€gs resultatet pĂ„ nationella provet in, i betyget ingĂ„r ocksĂ„ elevens prestationer i Ă€mnet under skolĂ„ret. LĂ€raren har till uppgift att ta betyget frĂ„n det nationella provet i âsĂ€rskilt beaktandeâ nĂ€r de ger betyget.
Det innebÀr att man nödvÀndigtvis inte fÄr F i slutbetyget men det sammanlagda betyget dras ner av resultatet F pÄ nationella provet.