Positiv förstärkning

Det har skrivits hundratals böcker om barnuppfostran och barnpsykologi, och du som är förälder är säkert påläst och har dessutom diskuterat med andra föräldrar om hur man skall förhålla sig till sina barn när problem uppstår. Det kommer alltid att uppstå problem förr eller senare i ditt barns uppväxt. Som man säger små barn- små problem, stora barn-stora problem.

Trots all glädje tillsammans med barnen i alla åldrar så uppstår det ändå konflikter där barnets handlingar och vilja går stick i stäv med din önskan om hur barnet skall tala och handla. Troligtvis känner barnet likadant, det är helt enkelt inte alltid som föräldrar och barn synkar och eftersom ni lever ihop och ni älskar varandra så måste ni ta er över hinder på vägen under uppväxttiden. Man brukar tala om tvåårs trots, sexårs trots och den svåra puberteten. Men även mellan dessa utvecklingsstadier så kan det uppstå situationer när man helt enkelt inte vet hur man skall göra.

Barnen skall göra en lång resa för att kapa navelsträngen både till mamma och pappa och även om man får störst och mest kärlek i hela världen av sina föräldrar, så vill alla barn utveckla sina egna jag, sin vilja och sätt att leva. Kan du minnas hur det kändes när du ville en sak och din förälder förbjöd dig att göra det eller hur du upplevde att hen inte förstod dig? Om du minns hur det är att vara barn då har du stora förutsättningar att lyckas gå balansgången att sätta gränser för dina barn, motivera dom till utveckling och kunskap och samtidigt behålla en kärleksfull relation. Precis som du vill att dina barn skall respektera dig så vill barn vill bli behandlade med respekt.

Lösa konflikter med barn

Förr eller senare så uppstår det konflikter med de egna barnen. Det kan uppstå en konflikt när barnet inte vill bli påklädd vinteroverallen och sätter sig helt på tvären, barnet skriker och gapar och vill inte gå hem från förskolan, tonårstjejen som slagit en annan flicka eller tonårskillen som spelar tv spel på natten när han skall sova. Det kan vara små vardagliga konflikter som slutar med osämja och tjat och större problem som är dränerande för att man vet inte hur man skall göra allt bra igen. Som förälder är du ansvarig för att barnen får en kärleksfull och trygg uppväxt med rätt till utbildning. Om du är osäker på barnens rättigheter så läs FNs barnkonvention. Det gäller att välja sina fajter.

Positiv förstärkning

Ur Behaviorismen kommer begreppet positiv förstärkning. Idén grundades av John B. Watson på 1900 talet. En del behaviorister tror enbart på att människan formas helt av hur livsbetingelserna ser ut runt barnet och vilka händelser som människan går igenom i barndomen. Andra kan se ett samspel mellan arv och miljö.

De flesta som har läst lite psykologi om inlärning känner till Pavlovs hundar. Vetenskapsmannen Ivan Pavlov fick Nobelpriset i medicin 1904, han var en av de tidiga behavioristerna. Han såg att hunden utsöndrar mer saliv när det vankas mat. Experimentet gick ut på att ringa i en klocka när maten togs fram. När hundarna vant sig, vid att ljudet av klockan var ett tecken på att det var matdags, då kunde Pavlov ringa i klockan och påvisa att hunden utsöndrar saliv trots att ingen mat togs fram. Begreppet kallas klassisk betingning. Man ansåg därmed att det går att påverka barnet och människans sätt att vara genom att förstärka vissa beteende.

Positiv förstärkning skall vara en positiv konsekvens på ett beteende och positiv förstärkning skall öka viljan att prestera. Genom att ge ett barn positiv förstärkning så vill man uppmuntra och behålla ett gott beteende som barnet har. Förstärkning skall ske i rätt ögonblick, helst direkt i samband som barnet utför något bra. Positiv förstärkning kan också vara en planerad handling, det finns många sätt att ge positiv förstärkning;

Fysisk uppmärksamhet; som kram, klapp och kyss. Exempel: Åh det gjorde du bra! Följd av en kram.

Uppmärksamhet; I form av egentid. Exempel; Bra jobbat ! Nu gör vi något roligt tillsammans, bara du och jag.

Positiv feedback; Där man förklarar vad barnet gjorde som var bra och vilket resultat det ger. Exempel: Mycket bra! Nu när du gjorde läxorna direkt så har du mer tid över att leka, du kan vara ute en timma till.

Förutbestämd belöning och privilegier; Du gör ett avtal med barnet, att om de utför en bestämd sak så får de en bestämd belöning. Exempel: Va fint du städade rummet! Nu får du spela tv-spel ända fram till maten är klar-precis som vi kom överens om. Bra jobbat!

Poängsystem; Man kan komma överens om ett poängsystem med barnet över tid. Barnet vet att hen kan samla poäng genom att göra rätt, som resulterar i en rolig händelse, som tex en utflykt eller bio.

Klistermärken; Hos tandläkaren eller doktorn, får de yngre barnen klistermärken efter behandling. Klistermärket fungerar både som en morot och tröst. Barnet visar upp sitt märke stolt efter besöket.

Godsaker; Är mer en belöning än positiv förstärkning men handlar också om en överenskommelse. Exempel: Vet du vad, jag vet att du tycker det är tråkigt att åka bil långt men vi kan sjunga en stund, och sen när vi kommer fram skall du få en glass.

Det kan vara svårt att skilja på positiv förstärkning och belöning. Hur man än förstärker så är det viktigt att stärka självkänslan hos barnet. Barnen skall känna sig uppmuntrad och få lust att vilja anstränga sig. Barnet lär sig att utveckla sina goda sidor och känner sig älskad för sin ansträngning. Viktigt är att man har kunskap om vad barnet är moget att klara av. Om du kräver att en treåring skall städa rummet då ställer du för höga krav. Treåringen har fullt upp i huvudet med fantasi och lek, du kan däremot städa tillsammans med barnet så kommer barnet härma det du gör.

Negativ förstärkning

Negativ förstärkning behöver inte vara så negativt som det låter, men det är att försöka ta bort ett oönskat beteende och det är inte bestraffning. Negativ förstärkning kan vara ett sämre verktyg, om man vill ha förändring. När barnet visar ett beteende som man som förälder måste sätta gränser för, så kan det vara svårt att veta hur man kan göra en förändring. Det handlar om att förändra ett beteende och för att sätta gränser så krävs ett samspel mellan dig och barnet, det är du som är vuxen som avgör hur konflikten skall lösas.

Exempel: Du har ett glömsk åttaåring, gång på gång så kommer barnet hem utan vantar, mössan är borta, den nya cykeln är inte låst och blir stulen och plötsligt är skolväskan borta med läxor och allt. Du blir arg och skäller och tjatar på barnet, gång på gång och det blir ingen ny cykel. Barnet mår dåligt och känner sig dålig, hen försöker förklara att hen inte hittade väskan osv. Som vuxen hjälper det varken att du skäller på barnet eller på fritidspersonalen. Din åttaåring försöker rätta sig men mössan är borta nästa dag. Barnet får ingen bestraffning men din frustration över barnets glömska trycker ner barnet och ingen förändring sker. Du måste inse att barnet inte klarar av att hålla reda på sina saker och behöver praktisk hjälp med att samla sig efter fritids. Du kan hjälpa barnet på plats och genom en positiv förstärkning komma överens om i lugn och ro hur barnet bäst kan bli hjälpt.

Exempel: Tonåringen kommer hem två timmar för sent, du har varit orolig för att något hemskt har hänt barnet. När barnet kommer hem förvandlas din oro till ilska, du skriker och skäller ut tonåringen och hen får gå och lägga sig utan att förklara sig. Konsekvensen av detta blir att tonåringen aktar sig för att inte göra om det eftersom du blev så arg. Men bieffekterna är att tonåringen inte berättar vad som hänt, hen drar sig undan och mår dåligt. Du som förälder mår också dåligt och når inte fram till tonåringen. Hur kan du göra i stället? Det är svårt att inte bli arg när man har blivit orolig, men eftersom du är den vuxna så är det upp till dig att samarbeta med ungdomen. Du kan förklara för tonåringen varför du blev så arg och ge barnet tid att berätta vad som hänt och varför den kom försent hem. Ni kan sen komma överens om ett sätt att undvika att det händer igen, genom att prata igenom problemen och hitta en gemensam lösning. Vända hela konflikten till en positiv förstärkning.

Förstärkning

Genom att vara närvarande och samtala med ditt barn om små och stora bekymmer, kan du komma långt i en kärleksfull relation. Ni kan komma överens om vilka positiva fördelar som kan uppnås om man anstränger sig. Den omedelbara positiva förstärkningen när allt funkar bra är viktig för barnets självkänsla. Barnet har rättigheten att bli hjälpt av föräldrar, skolpersonal och andra vuxna för att kunna må bra under uppväxten. Det sägs att bråkiga barn som mår dåligt fortsätter att vara bråkiga, för det är den enda gången som vuxna uppmärksammar dom. Ett barn som känner sig osedd tar hellre en utskällning än att inte synas alls. Med samtal och samarbete kan barn få hjälp att ändra ett dåligt beteende. Ingen är gladare än barnet, när hen får respekt, kärlek och livet fungerar.

Läs vidare om barnuppfostran och några vanliga problem man kan stöta på!