Vilka blodgrupper kan inte få barn ihop?

Det är en vanlig fråga på forum och i fikarummet: finns det blodgrupper som inte kan få barn ihop? Frågan utgår från att mammans och pappans blodgrupper måste passa ihop. Det gör de inte.

Det finns inga blodgrupper som inte kan få barn ihop. Det som spelar roll är blodgruppen RhD: om den gravida är RhD-negativ och fostret RhD-positivt kan kroppen bilda antikroppar mot fostrets blod. Det upptäcks med ett blodprov på barnmorskemottagningen och förebyggs med en spruta med anti-D i vecka 28.

Kan alla blodgrupper få barn ihop?

Ja. Blodgruppen avgör inte om ett par kan bli gravida tillsammans. Den som har svårt att få barn har i stället oftast en förklaring som har med spermierna, livmodern eller äggen att göra, och åldern spelar stor roll. Mer om det längre ner.

Missuppfattningen kommer troligen av att blodgrupp faktiskt kan spela roll under en graviditet, men då handlar det om den gravida och fostret, inte om paret.

Hur fungerar blodgrupper?

Blodgruppen bestäms av två system, AB0 och RhD, och den beror på dina gener. Det förklarar 1177 Vårdguiden.

• AB0 ger fyra grupper: A, B, AB och 0. Den som har blodgrupp 0 saknar både A- och B-antigen. I Sverige är blodgrupp A vanligast, följt av 0. AB och B är ganska ovanliga.
• RhD anger om du har RhD-antigen (RhD-positiv) eller saknar det (RhD-negativ). De flesta människor i världen är RhD-positiva.

Precis som ögonfärgen ärvs blodgruppen från föräldrarna. Läs mer om hur arv fungerar i vår artikel om när barn får sin slutgiltiga ögonfärg.

Vad händer om mamman är RhD-negativ och barnet RhD-positivt?

Då kan den gravidas blod bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Det kallas immunisering. Ungefär 15 procent av alla gravida i Sverige är RhD-negativa, och 60 procent av dem får RhD-positiva barn, enligt Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

Problem kan uppstå om RhD-positivt blod från fostret kommer in i den gravidas blod, skriver 1177 Vårdguiden. Antikropparna kan då förstöra fostrets röda blodkroppar, och fostret kan få blodbrist. Om fostrets blodvärde är lågt kan det få blodtransfusion inne i livmodern.

Hur följs det upp under graviditeten?

• Blodprov vid inskrivningen på barnmorskemottagningen visar din blodgrupp och om du har antikroppar.
• Anti-D i vecka 28: har du inte utvecklat antikroppar får du en spruta med läkemedel.
• Fler sprutor vid behov: ibland är risken större att blodbanorna blandas, och då kan du behöva fler sprutor med anti-D.

Immunisering kan inträffa även vid missfall eller abort. För det nyfödda barnet spelar det däremot ingen roll om blodet blandas i samband med förlossningen.

Om det inte är blodgruppen, vad gör det svårt att få barn?

Oftast något som rör spermierna, livmodern eller äggen, och åldern har stor betydelse. Man talar ofta om ofrivillig barnlöshet när man har försökt bli gravid i mer än ett år utan att lyckas. Barnlöshet är vanligt, och enligt 1177 Vårdguiden fördelar sig orsakerna ungefär så här:

• ungefär en tredjedel beror på spermierna
• ungefär en tredjedel beror på livmodern eller äggen
• ibland går det inte att hitta någon tydlig förklaring

Blodgrupp finns inte med bland orsakerna. Har ni försökt länge utan att lyckas är det fertiliteten hos er båda som behöver undersökas, inte om era blodgrupper passar ihop.

Vanliga frågor om blodgrupper och barn

Finns det blodgrupper som inte kan få barn ihop?

Nej. Alla blodgrupper kan få barn ihop. Det som kan påverka en graviditet är om den gravida är RhD-negativ och fostret RhD-positivt, och det följs upp i mödravården.

Hur vanligt är det att vara RhD-negativ i Sverige?

Ungefär 15 procent av alla gravida i Sverige är RhD-negativa. Ungefär 60 procent av dem får ett RhD-positivt barn.

När får man anti-D-spruta?

Den som är RhD-negativ och inte har utvecklat antikroppar får en spruta i vecka 28. Ibland behövs fler sprutor, om risken är större att blodbanorna blandas.

Vilken blodgrupp är vanligast i Sverige?

Blodgrupp A, följt av blodgrupp 0. AB och B är ganska ovanliga.

Kan blodgruppen göra det svårare att bli gravid?

1177 nämner inte blodgrupp bland orsakerna till ofrivillig barnlöshet. Där pekas i stället spermierna, livmodern, äggen och åldern ut.

Sammanfattning

Det spelar ingen roll om mamman och pappan har olika blodgrupper när det gäller möjligheten att få barn ihop. Missuppfattningen kan ha uppstått eftersom det faktiskt kan bli problem om den gravida och fostret har olika RhD-blodgrupp. Det upptäcks i mödravården och förebyggs med anti-D, så det är inget som avgör om ni kan få barn. Och när barnet väl är här finns det hjälp att få i vardagen, till exempel en trygg barnvakt när ni behöver en stund för er själva.